Blogg 2010

 

 

Den här bloggen kommer att koncentrera sig på det som gäller är kopplat till min sjukdomen. Jag har även en blogg som handlar om vad som händer nära och långt borta http://gunillasblogg.gunilladahl.se

 

 

 

 

2010-12-25

Hoppas ni alla har haft en trevlig julafton och att juldagen blir riktigt lugn och skön. Själv var jag hos äldsta barnbarnet som tagit över julen efter min äldsta dotter som för många år sedan tog över julen från mig. Puh, vilken lång mening. Hade en riktigt trevlig julafton med god mat, barn och barnbarn och svärson.

 

 En fin gran hade vi med många julklappar under. Vi som skulle dra ner på julklapparna i år! Ja ja, det säger man ju varje år. God julmat var det också.

 

Tyvärr blev det svårare att andas ju senare på kvällen det blev. När jag gick ner till den väntande bilen, fick vila vartannat trappsteg, lovade jag heligt och dyrt att aldrig förflytta mig någonstans! Är man dramaqueen så är man! Klart jag kommer att förflytta mig igen, men det kändes inte så igår kväll.

 

Vi hade väldigt trevligt som vanligt. Yngsta barnbarnet Felix fem år, fick en som jag tyckte ganska avancerad byggsats i lego. Han satte ihop bil med tillhörande bensinpump på fem minuter. Tänkte inte på att han är ovanligt klipsk när det gäller att komma på hur man ska sätta ihop saker och ting. Nästa gång får det bli något som är mycket mer avancerat!

 

Hans storasyster Felicia fick ett pysselset som man kan göra en massa halsband, armband och andra smycken av. Blir förvånansvärt fina saker! Felicia och hennes äldsta kusin Nicole som vi var hos, satte genast igång att göra armband. Och Nicole var minst lika road som Felicia. Det är tydligen inne nu med den här typen av smycken.

 

Idag undrar jag om växthuseffekten har slagit till. Det är faktiskt bara fem grader kallt så här mitt på dagen! Och där kan temperaturen ligga tycker jag. Nej föresten, jag vill ha ca två minusgrader så snön blir kvar och vindstilla. För då kan jag gå ut!!!!!

 

Nu vill jag bara önska er ett Gott Nytt År!

 

 

 

 

 

2010-12-10

OBS! Nu finns en sida som heter "Aktuellt". Där har jag lagt in t ex nya mediciner.

 

Nu är den här, rekordtidigt, kylan! De senaste dagarna har det varit mellan 14 och 20 minus. Visst är det vackert med snön som får ligga kvar och som idag, rimfrosten.

 

 

Otroligt vackert! Det här är en del av vad jag ser när jag tittar ut från mitt vardagsrums-fönster. Men det innebär också ett instängt liv för oss med KOL. Eftersom jag har färdtjänst kan jag komma iväg på olika möten och naturligtvis även privata tillställningar. Men hur är det för de som inte har färdtjänst? Om jag fortfarande haft bil så hade jag inte kunnat ta mig till parkeringen! Och om jag hade tagit mig till bilen hade jag inte kunnat skrapa rutorna i alla fall! Jag hade fått sitta i en kall bil med motorn på och vänta på att allt hade tinat! De som bor i eget hus brukar ju ofta kunna gå direkt in i garaget och då fungerar det naturligtvis.

 

Men jag lider med de som inte har tillgång till bil på det ena eller andra sättet, för även de som har riktigt nära till t ex en busshållplats kan ju inte stå ute och vänta. Nej, nu får vi längta till våren och sommaren. Och när det närmar sig brukar i alla fall jag tycka att det gick ju ganska snabbt i alla fall!

 

Jag har ju tidigare skrivit om www.mataffaren.se, Coops mataffär på nätet. Den har jag redan utnyttjat tre gånger den här vintern! Och nu börjar jag faktiskt kunna planera inköpen bättre så jag inte glömmer hälften. Man måste handla för minst 500 kr, vilket inte är något problem, och hemkörningen kostar 85 kr. Och det bästa av allt, i alla fall om man är MedMera-medlem, är att Coop och Konsum fr o m 1 december i år har återinfört återbäringen! Sedan får man hoppas att de inte höjt priserna.

 

 

 

 

2010-11-26

Och vad har jag gjort sedan sist? Förutom sammanträden och andra möten? Inte mycket, den stora tröttheten har lägrat sig.

 

Idag var jag hos dietisten i Sigtuna. Innan jag gick in passade jag på att ta en bild på Stora gatan.

Som ni ser har snön kommit till 08-land.

 

Dietisten konstaterade bl a att jag gått upp ytterligare ett kilo. Inget jag kanske jublade över, men det gjorde dietisten! I vilket fall som helst visar det att jag bättre tar upp näring från maten med hjälp av näringsdryck. Den här gången bestämde vi ingen ny tid, utan vi hörs när dietisten måste skriva ut nya näringsdrycker och/eller om jag helt plötsligt börjar rasa i vikt. När jag ringde till färdtjänsten efter besöket fick jag jag ingen bil till den tid jag tänkt p g a att hon som tog emot beställning gjorde lite fel. Så istället för att vänta 30 minuter fick jag vänta 50 minuter. Kunde ju kanske tagit en fika en bit bort på Stora gatan, men det var för kallt ute. Hur tråkigt är det inte att bara sitta på en stol och vänta i nästan en timme! Men jag får skylla mig själv som inte stoppade ner en bok i väskan. Då hade jag ju haft något att läsa under väntetiden.

 

Visst är det vackert ute nu när snön har kommit, men även kylan ska slå till så pass mycket att jag inte ska kunna gå ut. Men det är kanske inget att gnälla över för då kan jag ju sitta och skriva istället!

 

 

 

2010-10-29

Och vad har hänt sedan jag skrev senast? Ett musikcafé jag skulle gå på blev inställt eftersom en av deltagarna blev sjuk. Tråkigt! Sedan har jag varit på möte om vad man gör i landstingets  kulturnämnds  samverkansråd. Jag är invald i samverkansrådet fr o m januari nästa år och kommer att sitta där i fyra år. Sedan har det förstås varit träning på Thorax och olika möten och en konferens. Men jag har också  haft en trevlig dag hemma hos mamsen samt varit på en skaldjursfest hemma hos en gammal arbetskamrat. Hon har anordnat skaldjursfest i flera år, så nu har det blivit en tradition. I vilket fall som helst så blev det en väldigt trevlig kväll.

 

Så har jag ett par nya länkar som jag dels lägger in här, dels under fliken "Länkar". Den första är till Donationsrådet http://www.donationsradet.se/startsida/Sidor/default.aspx.

 

Den andra länken har inte med lungor att göra utan är en webbaserad hjärtskola,  http://www.minhjartskola.se. Den har tagits fram av Phizer, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund genom länsföreningarna i Värmland och Västra Götaland. Skulle inte vara så dumt om det fanns en liknande för lungor också.

 

 

 

 

2010-10-16

Igår var jag på eventet på Stockholms central där allmänheten kunde göra spirometri gratis. Hade varit mycket folk dagen innan, efter TV4s inslag på morgonen hade det blivit rusning. Så intervjuen med mig i morgonsoffan och en reporter på plats på Centralen som fick göra en spirometri, gjorde susen enligt ett par personer som jag pratade med. Och då var det värt att gå upp tidigt för att ta sig till TV-studion även om jag inte tyckte det just då.

 

Men det var väldigt mycket folk igår också. Det är roligt att vara på den här typen av event. Det var arrangerat av en arbetsgrupp fån lungmedicinen. Jag stod där tillsammans med andra för Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Men en sak hade jag glömt från kongresser och stämmor tidigare i livet. Hur det känns i fötterna att stå i flera timmar på ett hårt underlag! Och jag kommer ihåg att jag förr alltid hade rejält högklackat. Hur klarade jag att stå i stort sett hela dagar, när jag idag blir jättetrött efter några få timmar i lågklackade stövlar?!

 

Hoppas att de som fick besked om KOL, även om det var i ett tidigt stadium, lyssnade på vad läkarna hade att säga efter undersökningen och att de följer de råd de fick.

 

 

 

2010-10-15

Idag var det dags för en TV-soffa igen. Den här gången hos TV 4 och det var ingen soffa utan man satt mitt emot programledarna vid ett bord. Det var med anledning av att allmänheten kan göra gratis spirometri (undersökning av lungfunktionen) på Stockholms central idag och imorgon mellan 08.00 och 20.00. Själv kommer jag att vara där imorgon fredag mellan 14.00-18.00. Hoppas ni som har vägarna förbi Stockholms Central tar chansen att kolla lungfunktionen, speciellt ni som är eller har varit rökare. Kanske ses vi imorgon på Centralen?

 

När jag får lite tid över någon gång ska jag försöka uppdatera den här hemsidan. Men det är sådant som tar tid och den varan har jag inte så mycket av just nu. Men jag kommer att skriva här i dagboken när jag gjort tillägg eller ändringar.

 

 

2010-10-09

Igår var jag några mil utanför Nässjö för att träffa säljare från ett läkemedelsföretag. De var på konferens och jag var där en stund sista dagen. Min uppgift var att berätta hur det var att leva med KOL. Det var ett riktigt bra upplägg, genomfördes som en intervju istället för att jag höll min föreläsning. Något som känns upplyftande för mig är när man får många frågor. Tyvärr är det inte alltid det händer, och det beror inte på att folk är ointresserade. Tror mer att de beror på att man inte alltid vill fråga när alla lyssnar, för många gånger kommer människor fram efteråt och ställer sina frågor. Men igår var ett av de tillfällen när det var väldigt många frågor. Och det är sådana dagar som är inspirerande för mig personligen. Det var faktiskt värt att gå upp 04.40 på morgonen för att hinna till tåget!

 

 

Bilden är tagen från tågfönstet och det som

ser ut som en sjö är dimman som sveper fram

 

Men jag var oerhört trött när jag väl satt på tåget hem igen, men sista halvtimmen hade jag ett trevligt och intressant samtal med min medpassagerare som suttit och jobbat med datorn hela tiden. Det visade att han kände en del av våra mest fantastiska idrottmän inom friidrotten därför att han själv var involverad i friidrott, vad jag förstod mest höjdhopp och golf. Han var också en hängiven fotograf, men till skillnad från mig själv hade han en riktigt systemkamera och han också hade med sig. Där hade han bl a bilder på några av de tusentals minkar som släpptes ut av galna människor för några dagar sedan. Han berättade att dom var överallt på vägen och att massor av dem blev överkörda. Han visade bilder som han tagit på både levande och döda minkar. Han hade också själv kört över ett flertal, gick helt enkelt inte att undvika. Jag har tidigare ställt frågan om dessa s k djurvänner förstår vad de gör. Hur kan man tro minkar som är födda och uppväxta i fångenskap ska kunna klara sig i naturen?! Fullständigt idiotiskt! Sedan tycker jag inte att man ska föda upp minkar, och framför allt inte i de trånga burar som uppfödarna har idag.

 

Färden avslutades med taxi hem från Stockholm central. Jag ringde och beställde färdtjänst när jag kom till centralen och den kom faktiskt redan efter 20 minuter. Jag tycker om att sitta alldeles tyst i baksätet, titta ut genom fönstret och låta tankarna fara. När vi var bara några meter hemifrån säger helt plötsligt taxichauffören att det var en riktigt tråkig resa! Och nästa gång det stod Gunilla Dahl skulle han inte ta körningen! Först trodde jag att han skojade, men insåg att han tydligen ville prata. Nu började jag bli förbannad för taxichaufförers jobb är att köra bil och endast prata om kunden själv vill det! Och värre blev det, för när han tände lyset i taxin för att ge mig färdtjänstkortet insåg han att han hade kört mig tidigare. Nu säger karl att jag var mycket trevligare då! Och vi skulle ju ha tagit en fika tillsammans! Då inser jag att det är samma man, i 40-45-årsålder, som för några veckor sedan stötte på mig, en dam som inte har så många år kvar till 70! Inte ens att jag har käpp skrämde honom! Så av flera anledningar var detta en chaufför utan yrkesheder. Gud ske lov så är det sällan man möter dem.

 

 

2010-10-03

Nu är det 14 dagar sedan jag var inne här och under de här 14 dagarna har jag varit och tränat på Thorax som vanligt varje vecka, jag har varit på en tredagarskonferens på Sånga Säby som Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund anordnade för länseftervårdsombud och länsstudieorganisatörer. Blev tre bra dagar. Så var jag i Upplands Väsby centrum med min kompis Kerstin. Vi började med att äta en sen lunch, sedan blev det lite shopping och så avslutade vi med ett par glas vin i restaurangens bar. Sedan tog Kerstin bussen hem och jag gick till en ny frissa mittemot restaurangen. Om jag säger så här; jag kommer att vara rädd om hennes visitkort!

 

Och så har vi i Hjärt- och Lungsjukas föreningen i Sigtuna anordnat ett möte för medlemmar och icke medlemmar. Vi hade inbjudit professor Kjell Larsson från KI, Solna. Och tänk, jag fick lära mig något nytt, trots att jag hört professorn prata vid flera tillfällen. Jag vet att de två sjukdomar som tillhör KOL är lungemfysem och kronisk bronkit. Och vad lungemfysem är vet jag eftersom jag själv har det och att kronisk bronkit är en inflammation i luftrören tror jag mig också veta. Många som har KOL hostar upp slem, vilket jag aldrig gjort. Min pappa däremot, som också hade lungemfysem, gjorde det. Och det nya jag lärt mig är att det är kronisk bronkit som orsakar slemhosta, inte lungemfysem. Men sedan har ju många både och precis som min pappa.

 

Det kommer ju en ny medicin som heter Daxas och den kommer att släppas förhoppningsvis innan nyår. Jag har hoppats mycket på den medicinen eftersom den inte är luftrörsvidgande utan tar itu med inflammationen. Efter att ha pratat med Kjell Larsson insåg jag att den nog är bäst för de som har kronisk bronkit, inte för dem med lungemfysem! Men min lungläkare sa redan i somras att jag ska pröva den när den släpps och det tänker jag göra. För tänk om ........! Vore ju dumt att inte testa.

 

För er som befinner er i Stockholm den 15 och 16 oktober så kan ni alldeles GRATIS göra en spirometriundersökning på Stockholms Central inne i centralhallen. Själv ska jag vara där den 15 oktober mellan kl 14.00-18.00.

 

Och så avslutar jag med en vacker vy från Sånga Säby, Ekerö.

 

 

2010-09-19

Så har det hunnit gå nio dagar sedan jag skrev senast. Förstår inte riktigt hur tiden kan springa iväg så fort som den gör.

 

I tisdags var det ett lunchmöte i huvudstaden och därefter till Karolinska Solna, Thorax, för höstens första träningspass. Och det var inte roligt! Det var inte så att det var andningen som var största problemet för där har jag syrgasen som hjälp, det var benen som inte orkade riktigt! Och så här är det alltid första gången efter ett längre uppehåll. Hoppas att det är bättre nästa tisdag.

 

Onsdagen ägnade jag åt att ha en information på Mälargården i Sigtuna. Mälargården har tagit över rehabiliteringen av KOL- och astmapatienter från Åre. Det vill säga patienter inom Stockholm län.

 

Vid 18-tiden var det middag med gott vin tillsammans med tre kvinnor i sin bästa ålder! Blev en riktigt trevlig kväll. Vi var på ett ställe på Jungfrugatan som heter "Halv grek plus turk", enligt mig ett helt underbart namn. Har aldrig varit där tidigare och när jag gått ur taxin stod jag och funderade på var ingången var.

Dörren in till restaurangen är där diamantmönstret finns och det var trappsteget som avslöjade ingången! Kanske inte konstigt att jag blev fundersam? Var lite annorlunda när det gällde maten eftersom det bara fanns varma och kalla smårätter, s k Meze. För min del blev det dels en paj med spenat och fetaost, dels grillad oxfilé. När man beställde ett glas vin serverades vinet i en liten karaff och det var mer än ett glas. Man kunde också få en halv karaff vin. "Halv grek plus turk" är ett ställe jag varmt kan rekomendera, inte bara för den goda maten och det goda vinet, utan även för att det var ett trevligt ställe men trevlig personal.

 

På torsdag kväll skulle min styrelsekollega i länet ha en föredragning som hette "Att leva med syrgas", men tyvärr var man tvungen att ställa in eftersom det endast var två personer som visat ett visst intresse.

 

 

Och idag var det Arlanda som gällde under eftermiddagen. Döttrarna har varit på en veckas semester på Kreta tillsammans. Kom tillbaka med massor av färg och såg oförskämt fräscha ut. Blev faktiskt lite avundsjuk! Yngsta dotterns familj var också och mötte, så då fick jag chans att krama barnbarnen och svärsonen. Äldsta dottern och jag satte oss och åt lite innan vi tog en taxi hem.

 

 

 

 

2010-09-09

Idag fyller yngsta barnbarnet fem år och hans syster fyllde sju år sista dagen i augusti. De brukar firas tillsammans varje år och än så länge tycker dom att det är OK. Dom fick garnera en varsin glasstårta. Fina, eller hur?

 

 

 

Det här är Sophiahemmets entré till hjärt-lung-astma-mottagningen. Det är knappast så här sjukhusentréer brukar se ut! Innan jag åkte hem tog jag också en bild från fönstret uppe på mottagningen för att visa hur grönt och fint det fortfarande är.

     

 

Jag var på Sophiahemmet för att träffa min lungläkare vilket alltid är lika trevligt. Senast vi sågs var i juli medan jag fortfarande hade sviter efter lunginflammationen som jag haft en månad tidigare. Men som läkaren sa då; det kommer att ta väldigt lång tid innan du blir återställd. Nu är det i alla fall mycket bättre.

 

Det som var mindre roligt var resultatet av spirometriundersökningen. Nu är lungkapaciteten nere på 28 procent. Så nu gäller det att försöka att ändå röra sig så mycket jag orkar så att jag kanske kan behålla den lungkapacitet jag har.

 

 

 

 

2010-08-20

I tisdags var jag hos dietisten på Sigtuna läkarhus. Det var min lungläkare som skickat en remiss dit. Jag var väl inte så ivrig att åka iväg, tyckte jag visste det mesta om hur man ska äta som KOL-patient. Men jag vet när jag ska ge mig. Det var ett riktigt bra möte och jag lärde mig mer än jag hade trott, och jag fick många väldigt bra tips. Jag har t ex svårt att göra iordning något att äta när jag blir hungrig för jag "ska bara". Det slutar med att jag till slut är så hungrig att jag inte längre orkar göra mat! Då blir det fuskmat, t ex ett par-tre hårda mackor. Och ibland är jag inte ett dugg hungrig!

 

När eftermiddagen kommer är jag ofta väldigt trött. Jag har tänkt att det beror på sjukdomen för det är ju lätt att skylla allt på den! Men nu vet jag bättre. När man inte äter ordentligt så sjunker blodsockret till en låg nivå. Lätt som en plätt! Dietisten skrev också ut näringsdrycker eftersom hon ansåg att jag behövde ett näringstillskott. Eller så litar hon inte på att jag kommer att äta ordentligt!

 

Jag brukar alltid prata om hur viktigt det är att äta näringsrik mat, speciellt om man har KOL, och tvingades för dietisten erkänna att jag inte lever som jag lär. Det var ju lite pinsamt men jag var ju där för att få tips och hjälp. Ett tips var att sätta mobilen på alarm när det var dags att äta och/eller när det var dags att ta fram mat från frysen osv. Så nu har jag fått meddelande från mig själv där det står "ät"! Och äta ska man göra lite oftare än friska personer. Man kan också skriva "ta fram mat ur frysen" så det inte tar för lång tid sedan när det är dags. 

 

På Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund finns också ett studiecirkelmaterial som heter "Tips och råd om mat för lungsjuka".

 

I onsdags var jag på en föreläsning i Hjärt- och lungfondens regi som hette "KOL - en folksjukdom". Det var professor Kjell Larsson som föreläste. Jag har hört honom tidigare, men man lär sig alltid något nytt, så även denna gång. När en styrelsekollega i länet och jag skulle gå och sätta oss för att jobba lite efter föreläsningen, visade det sig att den gode professorn inte kunde ta med sig den fina blomsterbuketten han fick. Den gulliga personalen från Hjärt- och lungfonden tyckte då att jag skulle ha den istället. Så tack snälla Hjärt- och lungfonden och tack snälla professorn för att du inte kunde ta med den vackra buketten!

 

 

 

 

2010-08-13

Sedan sist har det hänt en hel del, men allt har inte varit roligt. Men jag hoppar över det sorgliga, en nära och kär som dog häromdagen. Och nu över till det som varit lite spännande.

 

Jag har ett samarbete med Hjärt- och lungfonden som innebär att jag har lovat att ställa upp på intervjuer om massmedia är intresserade nu under deras KOL-månad. Bortsett från en artikel i "Forskning för Hälsa", Hjärt- och lungfondens tidning, har jag också varit med i Svt:s Godmorgon Sverige och ett ganska långt Rapport-inslag.

 

Inslaget i godmorgonsoffan var roligt att få vara med om. Framför allt var det roligt att få se rummet där smörgås och kaffe finns för dem som ska vara med, det var roligt att se hur studion såg ut och det var roligt att få sitta i "sminket". Tyvärr var det ett problem att ta sig till Godmorgon Sveriges studio. Det var en trappa upp och vakten hade inte en aning om det fanns hiss! (Fick höra senare att det fanns en varuhiss) När jag väl kommit upp för trappan visade det sig att man måste gå flera kilometer, ja ja en lätt överdrift, men det var väldigt långt för en med KOL och så tidigt på morgonen! Där möttes jag av en väldigt trevlig kvinna som skulle lotsa mig vidare, med det var ytterligare en trappa upp! Men hon visste i alla fall var varuhissen fanns! Tur att taxin kom redan 05.45 och hämtade mig!

 

Rapportinslaget filmades hemma hos mig, vilket jag från början inte gillade, men de två timmar som journalisten och filmfotografen var hemma hos mig gick snabbt och var två riktigt trevliga timmar. 

 

Tänkte faktiskt dela med mig av morgonprogrammet till er! (Rapportinslaget finns inte kvar på Svt Play)

 

http://svtplay.se/v/2098856/allt_fler_kvinnor_far_kol

 

Läste på Hjärt- och lungfondens hemsida (www.hjart-lungfonden.se) att på tio år har antalet kvinnor som dör av KOL ökat med 50 procent! Och det är väl vi kvinnor som började röka på slutet av 50-talet och början av 60-talet som nu drabbas hårt. Och tyvärr var det ju faktiskt ingen som  sa att det var farligt att röka, bara att det inte såg bra ut att unga kvinnor rökte.

 

För övrigt har jag varit bjuden på middag i en trädgård i närheten av Åkersberga. Framåt kvällen så säger värdparet att sysorna låter så högt. Först trodde jag att dom drev med mig, men det gjorde dom inte. Jag försökte verkligen höra, men det enda jag hörde var bilar på långt håll! En mycket märklig känsla! För ett år sedan hörde jag i alla fall cikador när vi var i Grekland. Men de låter ju mycket högre än våra svenska syrsor.

 

 

 

 

 

 

2010-08-01

Så har det precis en månad sedan jag skrev i dagboken senast. Jag hade ju trott att jag skulle bli frisk snabbt efter lunginflammationen och sjukhusvistelsen. Men så blev det inte och när jag var hos min lungläkare för några veckor sedan så menade hon att de skulle ta lång tid. Hon reagerade på att syret låg på 82 procent när jag kom in till henne och tänkte nog att jag behövde en utredning för syrgas i hemmet. Men jag visste ju att om jag bara fick sitta en stund skulle värdet bli bättre, och mycket riktigt så steg det till 90 procent efter en stund.

 

Och vad har jag gjort i sommar? Inte mycket egentligen mer än klagat över den för Sverige extrema värmen! Och i vintras klagade jag över att den stränga kylan höll i sig så länge. Det är ju två saker som vi med KOL inte klarar. Just nu vet jag inte vad jag ska klaga över, det skulle väl kanske vara blåsten! Skämt åsido, jag känner mig lurad på våren och sommaren! Först var jag sjuk länge och eftersom återhämtningen gick så sakta så kunde jag inte glädja mig åt sommaren heller! Och då säger andra att vi faktiskt har august kvar. Ja ja, och sedan kommer september.

 

Jag har varit på ett par födelsedagskalas, träffat ett par gamla kompisar. För några dagar sedan var jag tillsammans med min styvmor på ett galleri i Gamla Stan för att se på min brors fotoutställning. Så mycket mer har jag inte gjort denna sommar, men jag behövde säkert ta det lugnt. Och det blir ju inte alltid som man tänkt sig.

 

Hur som helst så mår jag mycket bättre idag än när jag skrev senast. Det har gått så sakta framåt i tillfrisknandet att jag inte riktigt märkte att jag blev bättre! Men för några dagar sedan kunde jag helt plötsligt gå till affären utan några längre pauser! Härligt!

 

Under augusti har Hjärt- och Lungfonden KOL-tema. Gå gärna in på deras hemsida (www.hjart-lungfonden.se) och läs om KOL. De har också seminarium, ett i Malmö och ett i Stockholm, mer information finns på deras hemsida. Själv ska jag gå på seminariet i Stockholm den 18 augusti.

 

 

 

2010-07-01

Nu har det gått mer än fyra månader sedan jag skrev något här i dagboken. Hur är det möjligt att det gått så lång tid? Våren var dock intensiv med möten och annat. Sedan kom april och då kända jag att orken började tyna. Och i maj började jag känna mig sjuk och i slutet av maj bar det iväg i ambulans till sjukhus med en massiv lunginflammation! Den kom ju inte över en natt naturligtvis och jag fick mer och mer ont i lungorna. Så jag ringde till min nya husläkare som jag aldrig träffat tidigare efter som min gamla läkare som jag känt i många år, hade gått i pension. Den nya läkaren hävdade att det absolut inte var något fel på lungorna (!!!!) och två dagar senare bar det iväg med ambulans till sjukhuset! Första dygnet låg jag på något som kallades övervakningstorg. Det var ett inglasat rum med nedtonat ljus i mitten där personalen satt och övervakade oss patienter. Vi var tre stycken på vardera sida av "glasburen". Efter ett dygn flyttades jag till eget rum och senare till ett rum för tre. Efter drygt en vecka tjatade jag mig hem, vilket nog var det dummaste jag gjort. På sjukhuset hade jag ju syrgas dygnet runt och hemma har jag ingen syrgas alls! Jag hade kanske blivit fortare frisk om jag varit kvar ett tag till. Men ni vet kanske hur det är? Det är verkligen inte roligt att ligga på sjukhus och den enda tanke jag hade var att komma hem!

 

Så nu första dagen i juli är läget inte så bra. Lunginflammationen är naturligtvis borta men det verkar som om även all lungkapacitet försvann. Jag kan gå max 20-30 meter och sedan måste jag vila genom att stå och hänga på min käpp. Den har jag ju inte använt på väldigt länge, men nu är den nödvändig. Men det går ju ändå lite framåt eftersom jag ändå orkar gå några meter mer än för någon vecka sedan.

 

Det har ändå hänt lite. Jag har varit på en kurs som Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund som handlade om sociala medier. Jag kunde dock inte följa med de andra och äta trots att restaurangen låg nära, men eftersom projektledaren är både snäll  och frisk gick hon och hämtade en matlåda till mig och sedan gick hon tillbaka och åt lunch med de övriga kursdeltagarna. Så jag behövde inte gå hungrig. Och kursen var jättebra.

 

Och i tisdags var jag hos Hjärt- och Lungfonden för att berätta för personalen om hur det är att leva med KOL. Riktigt roligt eftersom de hade många frågor, viket tyvärr inte är så vanligt. Så det blev en mycket trevlig eftermiddag. Hjärt- och Lungfonden kommer att ha en kampanj under august som handlar om KOL. Så går gärna in på deras hemsida då. Finns en länk till till under "Länkar". Vad jag inte visste var att 30 procent av deras insamlade medel går till forskning om lungor. Det var faktiskt en mycket högre siffra än jag tidigare trodde. Tycker jag är mycket glädjande.

 

Vill bara påminna om vad som står på första sidan här. Det är precis så jag känner det just nu!

 

"När jag inte rör mig känner jag mig frisk, om jag rör mig känner jag mig sjuk, men hur kan jag existera utan att röra mig?"

 

-----------------------------------------------------------------------------------

Tänkte roa er lite med citat från patienjournaler. Var så god!

* Inkommer med kvadratmeterstor sårskada på lillfingret.

* Som preventivmetod har patienten använt oavbrutet samlag.

* Patienten arbetar som elektriker. Inga kända proppar i släkten.

* 12 cm långt, sårigt underben

* Vi ordnar med mat, hemkört och rollator till pat.

* Söker för fästingbett i huvudet. Huvudet borttages med pincett.

* Poängterar att det är viktigt att patienten håller sig ren mellan 

   fötterna.


* Smärtan i ryggen kommer när patienten ligger raklång med båda

   benen på rygg.
 

* Blöder ibland ifrån vänster näsa.

* Patienten måste sova högt under kudden.

* Hon beskriver huvudvärken som spännande.

* Kräkningarna försvann på eftermiddagen, likaså maken.

* Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan att bli

   andfådd i vanliga fall.

* Går nu med stel rygg och huvudet ner i marken.

* Sköts i hemmet av maken som är militär.

* Patienten tål inte ost, mjölk eller smör, ej heller modern och en

   bror.

* Mat får han från sonen som ligger infryst.

* Har fått större hemsamarit men tycker inte att det räcker ändå.

* Halsen som patienten hade besvär med nu i höstas är nu borta.

* Nyligen varit på kontroll hos gynekolog som friat.

* Bihålor spolade 5-600 ggr.

* Patienten vägde 78 kilo i hemmet innan han gick hit utan kläder.

* Änka, bor med frisk make

 

Så tokigt det kan bli!

 

 

 

 

 

 

 

 

YournameCom © 2007 • Privacy Policy • Terms of Use

www.yourdomain.com